Some Girls Wander By Mistake

Jag kunde knappt tro de när jag fick höra att de hade snöat i dag. Men så hade de smällt tills den tiden jag tog mig ur sängen och ut till bilen där jag möttes av is is is! Jag som älskar snö, missade allting. Typiskt! Antar att det inte dröjer länge tills det kommer igen och den dagen ska jag genast gå ut och möta den.

Utöver den lilla missen så har helgen varit lungt och skönt, kände att det var lika bra o ta det lungt och slippa allt drama jag annars verkar dra till mig. Dock hade det varit ett rent nöje om jag hade gjort som jag tänkt. Jisses vilka miner och vilken känsla i kroppen. Helgen blev iaf skön med en del missöden som min sårbarhet som Andreas fick erfara när han fick mig att tokgrina utan någon egentlig anledning. Tror inte han förstod det själv. Jag är bara otrooooligt känslig just nu.

Dock en sak jag irriterar mig på, något jag stört mig på hela helgen. Hur fan kan man leka med döden? Alltså inte med döden själv, utan önska någon till döden? Hur fan kan man göra det? Och öppet dessutom? Det är för mig en gåta. Spelar ingen roll hur mycket du hatar mig, fattar du inte att man inte gör så? Eller har du bara ett dåligt år? Skyll på mig, gör det. Men att "säga" något sådant är inte okej, så gör man inte. Eller det kanske är som du säger, jag skulle göra världen en tjänst?!

Äh, fuck that! Skönt o höra att hissen inte går ända upp ibland.